Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Skåne för första gången på över ett år

God morgon vänner!

Jag var uppe tidigt i morse, packade min väska och jobbade lite och nu har vi precis kommit ut till Arlanda. Flyget går om en halvtimme så vi tar en kaffe och svarar på lite mail medan vi väntar. Det är med blandade känslor som jag åker hem till Malmö idag, det är första gången jag ska hem på över ett år och i eftermiddag ska jag åka ner till graven i Skanör.

Meningen ovan hade jag först tänkt avsluta med ”..där mamma och Matti ligger begravda” men tog snabbt bort den texten igen. Fyra år har det snart gått och jag förstår fortfarande inte riktigt vad som egentligen hände den där sommaren år 2013. Det läskiga med att åka hem till Malmö är att jag har mått väldigt bra den senaste tiden.

När jag kommer tillbaka till mitt älskade Skåne, alla dofter, platser och minnen, så vet jag inte hur jag kommer att må. Jag längtar hem men är rädd för hur de här dagarna kommer att påverka mig. I morgon begravs morfar och jag ska få träffa hela tjocka släkten, det ska bli underbart men redan nu, när jag tänker på att jag ska komma hem så dyker hon helt plötsligt upp överallt.

Jag ser mamma i kvinnan som sitter vid bordet snett bakom oss, jag ser huset där hon bodde de sista åren av sitt liv och jag minns de lyckliga åren då vi fortfarande var en helt vanlig småbarnsfamilj som levde vår dröm nere på Näset. Så mycket som har hänt sedan dess.

Rädslan för att jag inte alls har bearbetat det som hände tillräckligt slår mig, men jag tvingar snabbt bort den tanken igen. I tre år mådde jag så dåligt så att jag knappt visste vem jag själv var, idag känner jag mig istället stark och jag ser fram emot att komma hem.

Jag vill vara säker på att jag inte bara har förträngt och tryckt undan alla känslor den senaste tiden, jag kan ju annars vara expert på det. Jag vill stå vid kanten av mamma och Mattis grav och känna mig förtvivlad över att jag aldrig får träffa dem igen men känslorna får inte äta upp mig inifrån som de har gjort förut. Det tillåter jag inte!

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
22kommentarer
  • Åh vad tufft Linn. Men också väldigt insiktsfullt och modigt, och jag tror att du fixar det här. Du är stark. Minnen kan vara jobbiga, samtidigt som de är våra mest värdefulla juveler. Så dyrbara att vi ofta räds för att ta fram dem. Olikt riktiga juveler dock kan ingen ta dina minnen ifrån dig. De är dina egna eviga juveler, och de finns alltid där och nära till hands. Kram!

    X 2017-05-12 01:14:58
    Svara
  • Fina du,
    Sorg är en utav dom svåraste saker vi får hantera här i livet.
    Jag känner din smärta,jag har själv varit där….
    Vissa dagar är förjävliga rent ut sagt,men med tiden så lär man sig att leva med sorgen utan att helt gå sönder inifrån.
    Saknaden finns alltid, men smärtan kommer inte göra lika ont.
    Fint att du delar med dig o sätter dina känslor i print.
    Du är grym Linn,glöm aldrig det❤!

    Maria 2017-05-11 22:10:07
    Svara
  • Fina Linn ❤ detta klarar du. Klart att det kommer bli jobbigt, men du har bearbetat och jag är övertygad att det blir sorgligt men att du ändå känner lycka över att vara i Skåne. Ta hand om dig ❤

    Li 2017-05-11 19:48:35
    Svara
  • <3

    C 2017-05-11 17:29:31
    Svara
  • Fina och härliga Du, det här kommer du att fixa. Låt tårarna rinna. Känslorna behöver få finnas där men med tiden lär man sig hantera sorgen. Hoppas du får en bra helg i Skåne trots omständigheterna och att du blir ompysslad av M (antar att han följer med dig) ❤️?

    S 2017-05-11 15:38:33
    Svara
  • Kram finaste du!

    Sophie 2017-05-11 12:46:06 http://nouw.com/legefrue
    Svara
  • Åh, förstår precis känslan. Jag förlorade min pappa samma sommar, och jag har hållit mig igång sedan dess för att distrahera mig själv. Ibland har det gått bra att trycka bort allt, och ibland har det bubblat upp och förstört mig inombords. Jag mår bra idag, men jag är ju såklart fortfarande förtvivlad, och rädd för att det kommer en dag när allt slår mig i ansiktet, och de framsteg jag trodde att jag gjort blir bara till en stort skämt. Jag försöker intala mig själv att jag måste ta det som det kommer, jag kan inte tvinga fram en bearbetning och jag kommer aldrig bli klar med det. Jag låter de dåliga dagarna ta över så mycket som de vill, för det behövs. Dagar jag trodde skulle vara jobbiga är inte jobbiga att ta sig igenom, och dagar jag trodde att jag skulle fixa knäcker mig. Och så får det vara. Man kan inte planera eller förutse hur det kommer påverka, och man har inte misslyckats om man hamnar på ruta 1 igen. Jag försöker också känna att den enorma sorgen också är ett tecken på den enorma kärlek som fanns, och därför är det också fint på ett sätt att få känna sig förstörd. Tänker på dig och skickar kramar idag! <3

    Annie 2017-05-11 11:54:31
    Svara
    • Svar på Annies kommentar.

      Hej fina Annie, tack för din kommentar! Den berör verkligen och jag håller verkligen med dig, jag försöker se sorgen som något fint och oundvikligt. Jag tycker precis som du att de dagarna man tror man ska klara galant blir de tuffaste och de man fasar inför t.ex. födelsedagar och årsdagar känns ofta helt ok. Kanske för att man är förberedd på det som komma skall. Jag tror som du, att vi aldrig riktigt kommer kunna bearbeta det som hänt och att man helt enkelt får låta sorgen ta plats när det behövs. När jag tänker tillbaka på den sommaren så känns det fortfarande overkligt. Och sakta men säkert inser jag att det alltid kommer kännas så, men det är ok. Ta hand om dig fina du och tack för din kommentar. Era kommentarer hjälper mig så mycket! Kram

      Linn Herbertsson 2017-05-17 09:24:54
      Svara
  • Du fixar det här❤️Önskar dig en fin stund i Skanör och hoppas att du kan plocka fram härliga minnen och le åt de vackra stunder ni haft tillsammans. Du utstrålar lycka och lugn-en riktig kämpe! Stor kram J

    Johanna 2017-05-11 11:32:03
    Svara
  • Fina Linn <3

    Paulina 2017-05-11 11:21:41
    Svara
  • Kram Fina Linn, jag kan inte på något vis förstå vad du går igenom inombords gällande din mamma men jag känner verkligen med dig.
    Har som jag skrivit tidigare.. följt dig sedan starten och vill tro att du kommer fixa denna helgen. Värme /Frida

    Frida 2017-05-11 11:00:26
    Svara
    • Svar på Fridas kommentar.

      Hej Frida, mitt hjärta slår ett extra slag när ni ”gamla” läsare gör avtryck här i bloggen. Tack för din kommentar och vad glad och tacksam jag är för att du har följt med mig sedan starten. Det känns speciellt på något vis. Kram!

      Linn Herbertsson 2017-05-17 09:27:09
      Svara
  • Finaste Linn, det kommer gå bra. Klart det finns obearbetade känslor därinne men det pågår en process som jag tror lättar för varje gång det känns tungt. När du åker hem igen känner du dig lätt som en fjäder och har fått ny energi genom mamma och Mattis❤
    Skulle bli så glad om du hann inom mig på jobb för en kram?

    Susanne 2017-05-11 10:54:52
    Svara
    • Svar på Susannes kommentar.

      Hej fina Susanne! tack för din kommentar. Åh det var så tajt schema eftersom vi knappt hade två dagar så dagarna var planerade minutiöst. Men nästa gång ska jag försöka stanna hemma lite längre och så måste vi ses.

      Linn Herbertsson 2017-05-17 09:29:13
      Svara

senaste från Mode

Linn Herbertssons webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Susanne Barnekow
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Lifestyle
Linn Herbertsson
Mode
Petra Tungården
Home
34 kvadrat
Mode
Paulina Forsberg
Lifestyle
Elin Johansson
Home
Andrea Brodin
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Lifestyle
Makeup by Lina
Mode
Mathilda Weihager
Lifestyle
Sandra Beijer
Lifestyle
Tess Montgomery
Mode
Fanny Ekstrand
Mode
Emma Danielsson
Mode
Pamela Bellafesta
Hälsa
Josefines Yoga
Man
Niklas Berglind
Hälsa
Fannie Redman